., Nyheter
Så laddar vi för match
2010-03-29 15:23Gaisaren Peter Brinktell har kvällens taktik klar.
In i god tid före avspark, en kopp kaffe, tjöta och hem relativt snabbt efteråt.
Ängeln Palle och öisaren Niklas har andra ritualer.
Cirka halv sju traskar han in genom grindarna tillsammans med samma vän som han gått på Gais matcher med i över tio år. Kaffet ska hinna köpas, uppvärmningen ska tittas på.
Peter Brinktell beskriver sig själv som en ganska vanlig, engagerad supporter.
– Jag har de andra åren bakom mig, säger 35-åringen med ett skratt. Jag har alltid varit mer intresserad av det som händer på planen än att sjunga och hoppa.
Att senaste matchen förlorades med 3–0 är något han helst vill glömma.
– Det hade varit skönt med tre poäng i kväll, då kan vi lägga Mjällbymatchen bakom oss. Det känns som att det är lite upp till bevis nu, även om det blir tufft mot AIK.
Hjärtat för Gais är stort. Vad han gör i halvtid beror på hur det har sett ut på gräsmattan.
– Ligger vi under med 2–0 kan jag bara sitta och titta rakt fram.
Så var det inte under premiären mot Örgryte förra säsongen.
– Det är mitt bästa minne från Gamla Ullevi. Bra väder, fullsatt och 5–1. Det blir inte så mycket bättre än så.
DET FINNS FÖRSTÅS de som tänker på andra tröjfärger när de hör Gamla Ullevi. Och som förbereder sig annorlunda.
– För mig börjar det kvällen innan. Jag lägger fram tröjan och halsduken, som jag tar med mig till jobbet. En och en halv timma innan går jag in och möter upp de andra på Levande Sittplats, säger ängeln och företagaren Palle Stenberg, 37, och fortsätter:
– För mig är det ett sätt att komma iväg en gång i veckan och njuta av livet. Vissa går på bio, andra på restaurang. Jag går på fotboll.
Levande Sittplats består av två sektioner på IFK Göteborgs matcher och där har besökarna sitt eget kryp-in, med DJ och bar före, under och efter matcherna. Vissa gånger stannar Palle och de andra kvar ända fram till midnatt.
FÖR ÖRGRYTESUPPORTERN Niklas Bengtsson, 22, var det inte alltid så trevligt förra säsongen. Han står alltid klacken tillsammans med ett gäng vänner från Alingsås.
– Under våren var man mest uppgiven. Fast när man kom dit var man alltid spänd och förväntansfull. Det är ju det bästa jag vet, säger han.
Med en korv i handen var snacket i halvtid i regel åt det negativa hållet.
– Det fokuseras ofta på enskilda spelare och domaren, inte så mycket på spelet.
“Hur fan kan han få spela?” och “Vad blåste han där för?” är inte helt ovanliga frågor.
Vad betyder Gamla Ullevi för dig?
– Mycket. Man känner sig trygg och hemma där.
Sebastian Sundberg
